Det hela började som ett skämt. Långt tillbaka i tiden smög ungdomar omkring på julafton och gav skämtgåvor till sina grannar. De klappade på dörren och när den öppnades slängde de in gåvan och sprang därifrån. Det var oftast ett vedträ eller en sten, med en lapp fäst därpå. På lappen fanns en vers, föregångare till våra julklappsrim.
Bland rika började traditionen att ge bort presenter på 1700-talet, men det var först efter andra världskriget som vanligt folk på allvar började få råd att köpa julklappar. Sedan dess har julhandeln vuxit enormt, och slår nya rekord, år efter år.
Traditionen med julklappar har förändrats och vuxit genom åren. Frågan är om det är till det bättre? Det är naturligtvis gott att vi kan glädja varandra med fina gåvor. Men det som började som ett oskyldigt bus har blivit till en massindustri. En köphets som är både osund och ohållbar.
När de vise männen kom med sina gåvor var det för att fira att något alldeles unikt hade hänt. Det firandet får vi också stämma in i, och det kräver inga dyra presenter. För den största symboliken – julklappens verkliga insida – är inte att jag ger något, utan vad Jesus ger till mig. Låter vi Jesus sätta agendan istället för jultomten kan vi på riktigt fira en god jul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar