onsdag 19 oktober 2016

Kognitiv dissonans - därför går omställningen så långsamt

Nio av tio svenskar anser sig vara miljömedvetna. Ändå är försäljningen av ekologiska och Fairtrade-märkta varor fortfarande en droppe i havet jämfört med den totala konsumtionen. Detsamma gäller antalet bilar som drivs med biogas eller el. Och flygresorna fortsätter att öka.

Enligt en undersökning som Naturvårdsverket lät göra uppgav 52 procent att de ofta eller ibland får dåligt samvete när de gör saker de tror påverkar klimatet negativt. Det betyder att en majoritet av befolkningen har tillräcklig kunskap om miljö- och klimatfrågorna för att veta när de handlar fel. Det är alltså inte brist på information som är kruxet. Vi kan ta fram oändligt bra utbildningsmaterial, anordna superintressanta föreläsningar och skriva sylvassa insändare, men det kommer inte räcka hela vägen. För att skapa beteendeförändringar krävs insikt i psykologi.

Människan tycker i grund och botten inte om att ändra sig. Så när vi konfronteras med nya fakta, som utmanar vår världsbild eller livsstil, blir det jobbigt. Det uppstår en kognitiv dissonans, för att använda psykologins språk. I praktiken betyder det att vi upplever en obehagskänsla när vi upptäcker att våra handlingar strider mot våra värderingar. I mer vardagligt tal: vi får dåligt samvete. Dissonansen minskas genom att vi motiverar, klandrar och förnekar saker. "Nyttan av mitt arbete motiverar att jag flyger", "Jag kör inte mer bil än nån annan", "Pratet om klimathotet måste vara överdrivet".

I mitt förra inlägg skrev jag om Sackaios, tullindrivaren som gjorde en totalomvändning efter mötet med Jesus. Från fullt fokus på egen vinning till att dela sina rikedomar med de fattiga. Vad var det som hände egentligen? Vad kan ge upphov till en så märkbar beteendeförändring? Jag tror hemligheten ligger i att möta människor där de är. Jesus stannade upp, såg Sackaios och valde att följa med honom hem. Vilken egoboost för Sackaios. Den tidens största kändis hemma på middag. Den utstötte och hånade tullindrivaren fick ett nytt värde. När självkänslan inte längre byggde på hur stor förmögenhet han hade, var steget till att ge bort den inte längre så stort.

Vi ska göra som Jesus. Se varandra. Bekräfta, inspirera och uppmuntra varandra. Och inte minst ha roligt tillsammans. Där sker omställningen. I den kreativa, attraktiva och frigörande gemenskapen. En främlings krav är inte särskilt kul. Men en väns råd lyssnar vi till.

söndag 16 oktober 2016

Vi är alla Sackaios

Denna söndags tema är "Samhällsansvar". Runt om i Sveriges kyrkor läser man berättelsen om Sackaios. Du kanske minns den. Sackaios var tullindrivaren som systematiskt hade utnyttjat sin position för egen vinning, men som i mötet med Jesus kom till ny självinsikt:
"Hälften av vad jag äger, herre, skall jag ge åt de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av någon skall jag betala igen det fyrdubbelt."
Lukasevangeliet 19:8
Okej, så en brottsling omvände sig.  Vad är det för poäng med att läsa den här texten två tusen år senare? Den omedelbara kopplingen mellan ekobrott och ditt eget liv kanske inte känns självklar. Ändå är det så.

Det finns avgrundsdjupa orättvisor i världen. Medan somliga blir sjuka av att äta för mycket, svälter andra ihjäl. Sambanden är komplexa och svåra att förstå. Inte kan väl mitt handlande spela säkert stor roll för de fattigas situation i Afrika? En gör så gott en kan. Eller som den danske tecknaren Robert Storm Petersen uttryckte det: "Alla andra tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig".

Sackaios verkade inte riktigt ha förstått konsekvenserna av sina handlingar. "Och har jag pressat ut pengar av någon..." På samma sätt är du kanske omedveten om vad det innebär när du köper en t-shirt tillverkad i Bangladesh (slavliknande arbetsvillkor) eller kött från Polen (oetisk djurhållning) eller kyckling från Thailand (massiv användning av antibiotika vilket skapar ökad antibiotikaresistens) eller kakao från Elfenbenskusten (barnarbete). Du ville ju bara spara lite pengar.

Att bli en medveten konsument är väldigt bra, men ändå otillräckligt. Ekonomin idag är global. Allting hänger ihop. Och det är konstruerat så att det i första hand gynnar västvärlden. Genom handelsavtal, tullar och en kartelliknande uppdelning av världsmarknaden missgynnas konsekvent de fattigaste länderna. Detta är vi alla en del av vare sig vi är medvetna om det eller inte. Som det uttrycks i en av högmässans syndabekännelser: "Genom min synd är jag skyldig till mer ont än jag själv förstår".

Det är lätt att bli uppgiven. Missmodig. Förkrossad. Men så stiger Jesus fram. Och hans svar till Sackaios är ett eko även till vår tid: "I dag har räddningen nått detta hus".

onsdag 5 oktober 2016

Saker du inte behöver köpa - lista för blivande föräldrar

I mitt förra inlägg skrev jag om konsumentmakt. Vad vi väljer att lägga våra pengar på har betydelse. Likaså vad vi väljer att inte lägga pengar på. Att minska vår konsumtion är en av de viktigaste sakerna vi kan göra för miljön och klimatet.

Blivande föräldrar är en tacksam målgrupp att sälja in allsköns prylar mot. Hur ska man veta vad man behöver när man ännu inte har någon erfarenhet av att ha barn? Bäst att vara på den säkra sidan, är det lätt att man tänker.

Vi har två döttrar, som nu är fyra och ett år. När vi väntade vårt första barn funderade vi en hel del över vad vi egentligen behövde köpa. Vi försöker att leva så miljövänligt vi kan och ville därför förstås inte köpa saker i onödan. Dessutom ville vi undvika plastprylar. Följande lista är saker vi övervägde att köpa men lät bli eller ångrade att vi köpte.

Blöjhink
Med tanke på den mängd blöjor en bebis producerar behöver men ändå tömma soporna dagligen, så en lufttät specialhink med specialpåsar är helt onödig. Dessutom höjs ens toleransnivå för bajs och kräk rejält efter att man fått barn.

Skötväska
Kanske kan vara praktiskt men man kan lika gärna ta vilken påse eller väska som helst. En handduk räcker som underlag för ett snabbt blöjbyte.

Pipmugg
Våra barn har börjat med glas direkt. Man kanske får torka upp lite mer spill, men då slipper de å andra sidan att suga på plast vid varje måltid. Och Duralex-glas är i stort sett okrossbara.

Plastbestick, matningssked
Varför använda plastbestick när man lika gärna kan ta en vanlig tesked? Det är bara en vanesak om du frågar mig.

Badbalja
Till vårt första barn köpte vi en badbalja. Den har inte blivit använd många gånger. Har man ett badkar kan man självklart lika gärna använda det. Möjligen lite mindre ergonomiskt bara. Men en badbalja kan dock fungera väldigt bra som tvättkorg...

Tvål, schampo
För små barn är det helt onödigt. Det räcker med lite rapsolja i badet.

Skötbord
Ett skötbord är en dyr investering med tanke på hur kort tid det används (drygt ett år). Vi köpte dock ett när vi väntade vårt första barn och var nöjda med det. Men när vi fick vårt andra barn hade vi flyttat och skötbordet fick inte längre plats, så det hamnade i källaren. Istället använder vi en enkel skötbädd, ibland på sängen men oftast på golvet. Mindre ergonomiskt, men noll fallhöjd.

Kanske ser dina behov helt annorlunda ut. Det är inte meningen att listan ska ge dig dåligt samvete utan se den som en motvikt till samhällets konsumtionshets. Allt som babybutiker och ytliga föräldratidningar menar är nödvändigt är långt ifrån det. De utnyttjar blivande föräldrars ängslighet. Gå inte på det. Lita på ditt sunda förnuft. Dessutom måste man inte ha köpt allt innan barnet kommer, det går utmärkt att prova sig fram och komplettera med saker när man kommer på att det behövs.