Den hållbara revolutionen del 1

Vi befinner oss i inledningen av ett större paradigmskifte än många tror. Den industriella revolutionen hände inte över en natt. Det var en successiv utveckling under flera hundra år. På samma sätt tänker jag mig att den hållbara revolutionen om tvåhundra år kommer att beskrivas som en omställning i ett antal faser. Vi befinner oss ännu till största delen i den första fasen - uppvaknandet. Sen miljörörelsens födelse på 1970-talet har vi i princip bara ägnat oss åt akut skadebekämpning. Försurningen av sjöar och vattendrag kunde bromsas genom övergång till effektivare rening och bättre bränslen (men vi kalkar fortfarande sjöar). Ozonskiktet kunde räddas tack vare förbud mot freoner och andra ozonnedbrytande ämnen (men den hittills kraftigaste uttunningen inträffade så sent som 2011). Vi upptäcker ett problem, inför då ett förbud eller på något annat sätt hittar en lösning, och fortsätter sen i stort sett som förut. Vi lindrar symptomen men botar inte sjukdomen.

Med Parisavtalet tog världen ett stort steg mot nästa fas i den hållbara revolutionen. Att göra det bästa tänkbara för miljön och klimatet - inom det rådande ekonomiska systemet. Över hela vår jord verkställs nu massor av goda idéer och initiativ. Ändå kommer det inte att räcka. Även om vi hejdar klimatförändringarna till 2050 (och det har vi chans att lyckas med) så har vi ändå inte kommit åt grundproblemet - att vi ser planeten som ett outsinligt skafferi. Redan för tre decennier sen passerade vi gränsen för vad som är ett hållbart resursuttag per år, och det har bara blivit värre sen dess. Med detta i åtanke blir det tydligt att dagens ekonomi nått vägs ände (ja egentligen redan kört av vägen). Vi kan inte fortsätta att skapa ekonomisk tillväxt genom ökad konsumtion. Vi lever redan på de fattiga ländernas bekostnad och om vi inte också vill sabba förutsättningarna för våra barnbarn måste vi ställa om till en genuint hållbar ekonomi.

Tredje fasen i den hållbara revolutionen tänker jag mig därför kommer handla om att skapa ett jämviktssamhälle, en global ekonomi där tillväxt inte längre är det överordnade målet. Att det skulle gå att skapa ekonomisk tillväxt helt frikopplat all miljö- och klimatpåverkan är en ren önskedröm. Inom vissa områden och på kort sikt, ja. Men inte för evig tid. Förr eller senare rasar Babels torn och förvirringen sprider ut sig. Vad var det vi höll på med, och varför?

Vi behöver börja skissa på hur världen ska se ut och fungera efter 2050, men samtidigt får vi inte helt fastna i tankar om hur det egentligen borde vara. Ska vi hinna avvärja de värsta klimathoten gör vi bäst i att här och nu utnyttja den ekonomiska tillväxten till vår fördel. Använda de medel som skapas till kloka investeringar. Genom grön skatteväxling styra konsumtionen mot mer hållbara val samtidigt som intäkter genereras som kan användas i omställningen. På alla plan behöver vi ställa om till en hållbar livsstil. Det sker inte över en natt, men du kan ta det första steget idag.

Nu ställer vi om! Fyra hoppfulla nyheter

Har man blicken fäst vid horisonten är det lätt att bli uppgiven över att vi inte kommit längre. Många klimatforskare varnar för att vi inte kommer hinna stoppa den globala uppvärmningen i tid, om omställningen fortsätter i dagens takt. Men bollen har trots allt satts i rullning och jag tror inte det finns något som kan stoppa den nu. Tvärtom kommer den bara att rulla fortare och fortare. Här är några uppmuntrande exempel för dig som misströstar.

Klimatlagen
Sveriges nya klimatlag har precis trätt i kraft. Den binder alla framtida regeringar till att ta ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser. Sveriges mål är att nolla utsläppen till år 2045. Klimatlagen beslutades av en enig riksdag (minus SD) så skyll inte på Miljöpartiet när bensinpriset skjuter i höjden. PM Nilsson skriver i Dagens Industri:

"Om man sitter fast med fossila transportkedjor eller tillverkningsprocesser riskerar man ständigt fördyrande skatter och till slut raka förbud. Om man däremot är tidigt ute med utsläppsfri teknik är tillväxtpotentialen betydande."

Allt fler äter vegetariskt
Enligt en ny Sifo-undersökning äter fler vegetariskt oftare. Två till tre gånger i veckan istället för en som tidigare. Självklart behöver man inte vara vegetarian för att äta vegetariskt flera dagar i veckan. Det är glädjande att det myntet nu börjar trilla ner.

Fossilbranschens dagar är räknade
Se gärna SVT:s dokumentär Fossilbranschens sista strid för en rejäl dos framtidstro. Solel är nu den billigaste energiformen i världen och utvecklingen är explosionsartad. Stenåldern tog inte slut för att stenen tog slut. Fossilåldern kommer inte ta slut för att oljan och kolet tar slut. Det förnybara tar över, helt enkelt för att det är både bättre och billigare. Och det finns inget Trump kan göra åt den saken mer än att möjligen fördröja det något.

Antalet ekologiska gårdar ökar
Att försäljningen av ekologiska varor ökar har vi vetat i flera år. Men om denna konsumtion främst består av importerade varor har det ju ingen direkt påverkan på vår inhemska miljö. Därför är det glädjande att antalet svenska ekogårdar ökar. Enligt Land Lantbruk är andelen ekologiska mjölkgårdar idag 16 procent, en ökning med 9 procentandelar sedan 2007. Dessutom har regeringen i livsmedelsstrategin satt mål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk år 2030. Så den positiva utvecklingen lär fortsätta.