måndag 21 oktober 2019

Klimatkrisens alkemi (eller varför avlatsbrev aldrig är en bra idé)

Vi famlar desperat efter lösningar på klimatkrisen. Vi vill fortsätta att leva som vi gör - men hållbart såklart. Vi vill att vårt välstånd fortsätter att växa - men inte på planetens bekostnad såklart. Vi vill ha kakan men äta den.

Tanken på grön tillväxt framstår alltmer som alkemi. Under medeltiden trodde alkemisterna att man skulle kunna framställa guld på konstgjord väg. Oändlig rikedom - vilken lockande tanke. Samma tanke lockar än i dag. Hela vår ekonomi är uppbyggd kring tanken att vi kan skapa tillväxt. Men det är en illusion. Tillväxt kan inte skapas ur intet lika lite som guld. Bakom all tillväxt finns uttag av naturresurser. Även det vi kanske tänker på som immateriellt - som att googla eller använda gps:en - kräver stora mängder energi.

Forskare har nu lagt fram empiriska bevis för att grön tillväxt inte är möjlig i stor skala. Sveriges kanske mest kände klimatprofil Johan Rockström skrev i Svenska Dagbladet att han utifrån de nya forskningsresultaten ändrat åsikt och inte längre tror på en frikoppling mellan tillväxt och resursutnyttjande. “Planeten betalar den rika världens välfärdsnota” skrev han bland annat. Frågan är om det finns några politiker som vågar ändra sig. Det må låta alarmistiskt men alternativet är global katastrof. Så vem blir först med vallöften om ekonomisk nedgång?

En annan favoritlösning hos både beslutsfattare och näringsliv enligt modellen “business as usual” är klimatkompensation. Även detta påminner om ett medeltida fenomen - avlatsbrev. I katolska kyrkan innebär avlat att man efterskänks den botgöring man egentligen är skyldig. Detta urartade på 1500-talet i en utbredd försäljning av avlatsbrev som påven utnyttjade för att finansiera byggandet av Peterskyrkan i Rom. På samma sätt som medeltidens människor lockades av avlatsbrevens enkla lösning på sin skuld, lockas företag och organisationer i dag av klimatkompenseringens smidighet. Man erkänner sin skuld (sitt ekologiska fotavtryck) men vill slippa den botgöring som är nödvändig (omställning till klimatneutralitet). Vad smidigt att man då kan betala sig ur dilemmat. Problemet är bara att det inte fungerar något vidare. Forskare ifrågasätter nu effekten av klimatkompensation. Vare sig det handlar om utsläppshandel eller trädplantering så är det omöjligt att säkerställa att det verkligen innebär ett extra bidrag till klimatarbetet.

Precis som Martin Luther protesterade emot försäljningen med avlatsbrev, vilket blev upprinnelsen till reformationen, behöver vi protestera mot det skenbara klimatarbetet och kräva verklig omställning. Det är bara faktiska utsläppsminskningar som har betydelse. Det är bara om vi omgående ställer om vårt sätt att leva som vi har en chans.