måndag 27 april 2015

Framtidens konsumtion är immateriell

I Naturvårdsverkets senaste rapport om klimatpåverkan från svenskars konsumtion finns både goda och dåliga nyheter. Positivt är att utsläppen i Sverige minskat rejält när det gäller de stora utsläppsbovarna. Utsläpp på grund av vårt boende har mer än halverats. Från inhemskt producerad mat har utsläppen minskat med nästan en tredjedel. Transporternas utsläpp har också minskat något, med cirka 10 %. Det tråkiga är att trots detta så ökar Sveriges totala utsläppsmängd, eftersom vi samtidigt ökar vår import. Vi har alltså förflyttat en del av våra utsläpp till utlandet. För importerad mat har utsläppen nästan fördubblats. Och på 20 år har utsläppen av växthusgaser orsakade av transporter i andra länder (främst flyg) ökat med drygt 60 %.

Naturvårdsverket har utrett åtgärder för att gynna en mer hållbar konsumtion. Man vill bland annat premiera bränslesnåla bilar, införa klimatskatt på flyg­resor och ha utsläppsrelaterade inslag i livsmedels­beskattningen. Man vill också minska mat­svinnet, gynna bilpooler och skapa fler laddplatser för el­bilar. Alltihop är bra förslag, men jag tycker inte att man riktigt kommer åt roten till problemet.

Vi bygger idag vår tillväxt främst på ökad konsumtion av matvaror, prylar och produkter. Den trenden kan inte fortsätta om vi vill att våra barnbarn ska ha någon planet kvar att ärva. Vi i Sverige kan möjligen skjuta problemet ifrån oss genom att hävda att vi tar hand om utsläppen inom våra gränser, och att andra länder får ta hand om sina. Men då ägnar vi oss åt verklighetsförvanskning. Hade vi inte köpt våra kläder från Bangladesh hade ju inte utsläppen hamnat där. Här måste importörer och producenter ta ett större ansvar, alternativt klimatbeskattas, så att vi inte skjuter över våra problem på någon annan.

Konsumtion i sig är inte ett problem. Vi måste ju ha mat och kläder för att överleva, och konsumtion bidrar också till glädje och livskvalitet. Men vår syn på konsumtion behöver förändras. Vi lever i en tid då shopping kallas för en livsstil. Marknaden hetsar oss till överkonsumtion, vi köper mer än vi behöver, och politikerna berömmer oss för detta, eftersom det gynnar tillväxten. Men överkonsumtionen innebär att en massa mat slängs i onödan, att vi har garderober fulla med kläder som vi aldrig använder, och att vi byter ut saker fast de inte är trasiga. Detta onödiga slitage på miljön kan enkelt åtgärdas genom att vi är lite mer eftertänksamma i våra inköp. Spontanköp är sällan bra för någon annan än handlaren.

Att konsumera hållbart handlar också om att vara medveten om vad vi lägger våra pengar på. Vi fokuserar idag så mycket på köp av varor att vi nästan glömmer bort att det finns andra typer av konsumtion. Även Naturvårdsverkets lösningar ovan relaterar främst till varukonsumtion. Förslagen är som sagt inte dåliga, men jag tror det finns en genväg till hållbarare konsumtion. Det jag saknar bland Naturvårdsverkets förslag är hur vi kan gynna annan slags konsumtion. Om vi byter ut en del av vår materiella konsumtion mot till exempel upplevelser, tjänster, nöjen och kultur, tar vi ett viktigt steg på vägen. Jag är övertygad om att lösningen på framtidens hållbara konsumtion finns i människans inneboende kreativitet och skaparglädje. Leve konsten!