Nära skjuter ingen hare (men det kan gynna den lokala ekonomin)

Allt fler bryr sig om var maten kommer ifrån. Enligt en undersökning gjord av Svenskmärkning är 9 av 10 positiva till mat och dryck från Sverige och nästan 6 av 10 tittar alltid efter svenskt när de handlar. Glädjande siffror, men vem gynnas egentligen mest av att vi handlar lokal mat - bonden eller miljön?

Det finns en utbredd missuppfattning om att närproducerat skulle vara synonymt med miljövänligt och klimatsmart. Det är en slags modern myt som sprids ganska oreflekterat, och ofta i eget syfte. Ett bakomliggande skäl till varför många politiker och intresseorganisationer vill satsa på närproducerat är för att det gynnar svenska lantbrukare och det lokala näringslivet. Inom jordbruket finns det självklart många kopplingar till hållbarhetsmålen, men det blir ändå fel om man automatiskt kallar alla närproducerade varor för hållbara. Risken är stor att man då bidrar till grönmålning av verksamheten. Det vill säga man får den att framstå som bättre för miljön än den egentligen är, för att vinna poäng hos medvetna konsumenter. Det kan ge kortsiktig vinst men i det långa perspektivet tappar man kundernas förtroende.

Det vanligaste argumentet för varför närproducerat skulle vara bättre för klimatet är transporterna. Det måste ju vara bättre att köpa kött från granngården än från Brasilien, eller hur? Ja men frågan är mer komplex än så. Transporterna är nämligen bara en liten del av ett livsmedels totala miljöpåverkan. På vilket sätt livsmedlet har producerats är viktigare än hur långt det har transporterats. Nötkött från Brasilien ger höga utsläpp av växthusgaser, nästan dubbelt så höga som nötkött från Europa, men det beror inte i första hand på att det har fraktats lång väg. Djuren i Brasilien växer långsamt och hinner därmed släppa ut mycket mer metan under sin livstid. Dessutom sker stora utsläpp av koldioxid från marken och växtligheten när skog och buskar skövlas till förmån för betesmarker. Långväga transporter sker till 90 procent med båt. Då har man möjlighet att frakta stora mängder på samma gång, vilket blir väldigt energieffektivt. Faktum är att bilresorna till och från mataffären är det steg i transportkedjan som släpper ut mest koldioxid. Så om du vill vara verkligt klimatsmart ska du gå eller cykla till affären. Det har större betydelse än varifrån maten du köper kommer.

Missförstå mig nu inte. Självklart ska du gynna din lokala bonde. Jag är väldigt positiv till närproducerad mat, men det är viktigt att man som konsument inte blir vilseledd. Mat som producerats lokalt minskar behovet av transporter till viss del, men det är inte den främsta anledningen till varför du bör handla närproducerade varor.

Ett problem i sammanhanget är att det inte finns någon definition på vad närproducerat innebär. Hur nära kunden ska varan ha odlats för att få kallas närproducerad? Ska eventuell förädling ha skett på samma plats? Får en förädlad produkt innehålla ingredienser från andra platser? Det finns ingen som äger begreppet, vilket gör att vem som helst kan skriva närproducerat, närodlat, härproducerat eller lokalproducerat på sin förpackning utan minsta belägg för detta påstående. Det finns en uppenbar risk att begreppet kommer att bli lika urvattnat som “hemlagat” och “hembakat”. Ett fabrikstillverkat bakeoff-bröd är ju så långt ifrån hembakat man kan komma. På samma sätt kan man fråga sig hur närproducerad en apelsinjuice pressad i Borås är? När konsumenterna väl genomskådat bluffen går begreppet inte längre att använda. Producenterna måste därför vara försiktiga när de pratar om närproducerat, annars riskerar de att även av denna anledning tappa kundernas förtroende.

Det finns stora värden i att främja den svenska livsmedelsproduktionen. Miljömässigt kan det bland annat skydda ekosystemtjänster och biologiska mångfald. Det bidrar också till en positiv landsbygdsutveckling genom att fler kan försörja sig som lantbrukare. Det i sin tur ökar försörjningsgraden, vilket gör Sverige mindre sårbart. Men det gäller att inte hamna i några fallgropar. Tar du bilen och åker runt till ett gäng gårdsbutiker känns det kanske bra i hjärtat. Du får garanterat fina varor med dig hem, men samtidigt har du bidragit till mer koldioxidutsläpp än om du bara hade köpt spanska grönsaker i mataffären. Jobbigt läge. Tur då att det finns kreativa människor som hittar lösningar på dilemman som detta.

Rekoringar är ett sådant exempel. Du kanske har hört talas om begreppet? Det är en rörelse som växer så det knakar runt om i landet just nu. Enkelt uttryckt handlar det om direktförsäljning av livsmedel från producent till konsument. Den stora skillnaden jämfört med mitt exempel ovan är att alla producenter kommer överens om en tid och plats då leverans av varor sker. De varor som finns till försäljning inför ett sådant utlämningstillfälle utannonseras i en Facebook-grupp. Som medlem i denna Facebook-grupp kan jag som konsument alltså lägga beställningar hos många olika producenter och sen hämta allt på en och samma gång. Denna typ av smidiga och smarta lösningar är en nyckelfaktor för att trenden med närproducerat inte ska sluta i en klimatmässig återvändsgränd.