torsdag 23 november 2017

Flyget är inte smidigt, egentligen

Att flyga kors och tvärs, både när och fjärran, har blivit vardag. Ingen höjer på ögonbrynen om man flyger till London över helgen ("Åh vad kul för dig, lite vardagslyx och rolig shopping är du värd"). Eller väljer att ta flyget till Stockholm ("Ja tåget kan man ju verkligen inte lita på nuförtiden så det är förnuftigt av dig"). Eller flyger på charterresa både sommar och vinter ("Det gör du helt rätt i, det är ju så trist väder här hemma").

Att flyga har blivit normaliserat. Inte konstigare än att ta bussen. Och snabbt har det gått. När jag åkte till alperna för 18 år sen var flyg inte över huvud taget något man övervägde. När jag åkte dit igen för 7 år sen var flyg det självklara alternativet.

Hur kommer det här sig? Svaret är förstås till stor del priset. Det har blivit ofantligt mycket billigare att flyga under det senaste decenniet. Som student på 00-talet var det helt enkelt tåg eller buss som gällde om man längtade efter vykortsvyer, gulaschsoppa och oslagbara pister. Och det funkade. Vi vill gärna intala oss att flyget är så otroligt mycket smidigare, men sanningen är att det är något av en illusion.

Att flyga är faktiskt inte så smidigt som vi gärna vill tro. Min teori är att vi omedvetet förskönar flygresandet eftersom vi ofta förknippar det med något positivt - ledighet, nöjen, äventyr. Generellt tenderar vi ju att med tiden glömma tråkigheter. Så vi minns inte alla de försenade flygen, de långa köerna vid säkerhetskontrollen, resväskorna som kommit bort eller den ohemult dyra lunchen i transithallen. Kvar i minnet har vi bara azurblå medelhavsdopp, pittoreska gränder, fantastiska middagar och en känsla av att detta är livet.

Flyget är inte pålitligt
Vi klagar gärna på tåget. Så fort det blivit något stopp i trafiken svämmar sociala medier över av frustrerade inlägg. Jag säger inte att det saknar grund, men är flyg då så mycket bättre? Jag har blivit tvungen att övernatta i Frankfurt, fått spendera tio timmar på Münchens flygplats, väntat i ovisshet i Innsbruck. Jag har blivit av med resväskan på väg till New York. Vid flera tillfällen har min väska gått sönder. Jag har sprungit genom Frankfurts enorma terminal för att hinna med ett byte (vid två tillfällen). Då har jag ändå inte flygt så hemskt många gånger i mitt liv, så nej, flyget är inte särskilt mycket bättre. Eller kanske är jag bara ovanligt otursförföljd? Poängen är i alla fall att vi sällan klagar på flyget på samma sätt som tåget, eftersom dessa incidenter händer under en i övrigt härlig semesterresa och därför snabbt glöms bort. Arbetspendling med tåg eller buss har inte samma air av glamour över sig.

Flyget är inte billigt
Den allmänna känslan är att flyget är billigare än tåget. Till och med löjligt mycket billigare ibland. Men frågan är om det är sant, för det är faktiskt svårare att jämföra tåg och flyg än man kan tro. Flygbolagens prissättning är notoriskt svår att förstå. Det var länge sen det fanns ett enkelt svar på vad en sträcka kostar. Priset beror på när du köper biljetten. Och vad du väljer för tillval. Och hur populär den valda linjen är vid det specifika tillfället. Det hela är ett exempel på den marknadsmässiga djungel som kallas yield management. Det är en metod som går ut på att genom avancerade datamodeller baserade på statistik och målgruppsanalyser förutspå efterfrågan. På så sätt kan man sätta ett så högt biljettpris som möjligt utan att riskera att biljetterna förblir osålda. När det gäller tåg är prissättningen fortfarande för det mesta mer traditionell, dvs. ett fast biljettpris som ökar med längden på resan. Men till exempel SJ har delvis anammat yield management, vilket gör att även tågpriserna blir allt mer svårförutsägbara. Med detta i åtanke - hur ska man kunna avgöra om tåget eller flyget faktiskt är billigast? Det är ju inte särskilt rättvisande att ställa den billigaste flygbiljetten mot en ordinarie tågbiljett. Trots det görs detta ofta. "Hur kan det kosta tusen kronor att ta tåget till Stockholm när det bara kostar tvåhundra spänn att flyga till London?" Ska jämförelsen blir rättvis måste man ta de totala intäkterna för alla biljetter på ett flyg respektive tåg och sen slå ut det per stol. Det är den faktiska kostnaden som går att jämföra. Men detta låter sig inte så lätt göras eftersom algoritmerna för prissättningen är hemliga. Det man i alla fall kan konstatera är att din billiga semesterresa i hög grad subventioneras av affärsmän i behov av att resa med kort varsel och vid en exakt tidpunkt och som därför är beredda att betala dyrt för detta. När det gäller inrikesresor är tåget i princip alltid billigare än flyget av just denna anledning. Det är främst tidspressade affärsmän som flyger. Har man tid kan man ta en expressbuss, det är det allra billigaste. Dessutom; prisnivån inne på en flygplats är inte av denna värld, medan järnvägsstationer befinner sig i verkligheten.

Flyget är inte smidigt
Flyg är givetvis oslagbart om man ska resa långt. Typ över Atlanten. Men på kortare resor, som inrikes eller inom Europa är inte flyg så snabbt som vi gärna vill tro. När flygbolagen anger restider anger de bara själva flygtiden, vilket gör att vi lätt vilseleds att tro att flyget är betydligt snabbare än det i själva verket är. Lägg till tid för incheckning, säkerhetskontroll, bagageutlämning och transfer så får du den verkliga restiden. Att jämföra den angivna restiden för flyg och tåg rakt av blir därför inte rättvisande. Ta en resa Stockholm-Göteborg som exempel. SAS flyger på en timme, medan SJ:s angivna restid är 3:16. Det verkar onekligen som om flyget är betydligt snabbare än tåget. Men i de allra flesta fall vill man ju till staden, inte flygplatsen. Alltså tillkommer tid för transfer. Arlanda Express tar 20 minuter. Flygbussen in till Göteborg tar 30 minuter. Enligt SAS måste man checka in senast 30 minuter före avgångstiden för att hinna passera genom säkerhetskontrollen, men de flesta vill kanske ha lite större marginal än så. När flyget landat tar det en stund att lämna planet, passera transithallen, hämta eventuellt bagage och gå ut till busshållplatsen. Allt som allt är vi nu uppe i närmare tre timmar. Alltså i princip samma restid som tåget, men istället för att resa direkt från A till B har vi passerat både C och D. Smidigt?

Så det finns anledningar att välja bort flyget. Och då har vi inte ens gläntat på locket till de klimatmässiga skälen. Gör man det är det över huvud taget ingen diskussion.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar