torsdag 29 juni 2017

Minska konsumtionen - Agenda 2030-delegationens obekväma budskap

Har du någon gång lyckats hålla ett nyårslöfte? Att ändra vanor är svårt. Det är lätt att gå all-in när man just fått en ny insikt och känner sig inspirerad till förändring. Men alla goda intentioner till trots slutar det ofta med att man är tillbaka på ruta ett. Till exempel: Jag vill äta mindre kött. Det är lätt att ha inspiration till att leta upp och testa nya recept och matvaror i en månad, men sen kommer vardagen ikapp och man sitter där med falukorv i alla fall.

Konsumtionen är Sveriges största problem, slog Agenda 2030-delegationen fast i sin rapport som kom i början av juni. Det blev inga löpsedlar på den nyheten. Men det borde det blivit. Agenda 2030 är de globala mål som världens länder enats kring för att nå en global hållbar utveckling. För att utreda hur Sverige förhåller sig till de globala målen har regeringen tillsatt Agenda 2030-delegationen. Nyligen kom deras rapport och förslag till handlingsplan. Detta borde egentligen vara största möjliga nyhet. Agenda 2030-arbetet ska lägga grunden för allt annat arbete. Vara ramverket som alla andra politiska beslut grundas i. Ändå var det besynnerligt tyst i media. Det hjälpte inte ens att kronprinsessan Victoria närvarade vid presentationen. Är vår gemensamma framtid verkligen så ointressant? Eller var kanske budskapet som presenterades för obekvämt?

Det är lätt att få illusionen av att vi i Sverige fått bukt med alla våra miljöproblem. Det ser ju så fint ut här. Vi har ju verkligen jobbat med detta. Vi har lagar som skyddar naturen nu. Det är ordning och reda. Eller hur? Nja, i verkligheten har vi bara flyttat det mesta av vår påverkan till andra länder. Våra saker tillverkas ju inte längre i någon större utsträckning här i Sverige utan importeras från framförallt Asien. Då hamnar förstår den största miljöpåverkan där istället. Det är minst sagt problematiskt att dessa länder har svaga miljölagar och lägre hållbarhetskrav, inte bara för de som lever där utan faktiskt också för oss. Till exempel tillåter många länder kemikalier som varken är tillåtna i Sverige eller EU, vilket i praktiken innebär att vi får hit farliga ämnen genom importen. Det är därför vi rekommenderas att tvätta kläder innan vi använder dem första gången. Det är helt avgörande för framtiden att tillverkningsindustrin ställer om till mer hållbara metoder. I Borås är Viskan fortfarande förgiftad många decennier efter att textilindustrin lagt ner. Samma metoder som användes här förr i tiden används idag i Asien. Enda skillnaden är att vi nu inte ser miljöförstöringen så tydligt och därför invaggas i en falsk trygghet.

Kan jag som individ påverka detta? Det är lätt att känna sig maktlös men om många konsumenter tillsammans kräver av de svenska importörerna att de tar sitt ansvar så kommer det göra skillnad. Dåligt rykte vill inga företag ha, förutom möjligen några totalt skrupelfria undantag.

I dagsläget konsumerar vi i Sverige resurser motsvarande 4,2 jordklot. Det vill säga om alla på jorden levde som vi skulle naturresurserna snabbt ta slut. Att minska energi- och vattenförbrukningen inom produktionen är bra, ja helt nödvändigt. Men det hjälper inte om vi hela tiden ökar vår konsumtion. Läs gärna mitt inlägg om rekyleffekten för mer om detta dilemma.

Vi måste helt enkelt ändra vårt beteende. Vi måste konsumera mindre. Det är förstås inte en helt populär åsikt inom en tillväxtekonomi, men jag ser ingen direkt annan utväg. De konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser är höga, speciellt kopplat
till livsmedel, transport och boende. Att ändra vanor är som sagt jobbigt, men det går om man tar några steg i taget. Saker du kan göra redan idag: Kör mindre bil. Byt till miljömärkt el. Köp mindre prylar. Ät mindre kött. Börja med något av det så är du på god väg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar