Det är gräsrötterna som kommer rädda världen (tappa inte hoppet)

Det är lätt att känna sig modfälld efter resultatet i riksdagsvalet. Vart är Sverige på väg? Hur kan så många tänka så kortsiktigt? Till råga på allt fick vi på själva valdagen nyheten om att det nu kan vara för sent att nå 1,5-gradersmålet. Symboliken är slående. Istället för att göra allt för att lösa grundproblemet bråkar politikerna om vem som ska vara kapten på det sjunkande skeppet.

Inför detta riksdagsval har klimatfrågan debatterats mer än någonsin tidigare. Enligt en undersökning bara några dagar innan valdagen hade klimatet till och med seglat upp som väljarnas viktigaste fråga. Men när det väl kom till krita var det med nöd och näppe som Miljöpartiet klarade sig kvar i riksdagen. Och i SVT:s vallokalsundersökning om väljarnas tio viktigaste frågor fanns klimatet inte med. Hur kan det komma sig? Samma fenomen har jag uppmärksammat tidigare. Nio av tio svenskar säger sig ha goda kunskaper i miljöfrågor. Ändå lever man långt ifrån klimatsmart. Frustrerande fakta eftersom det tyder på att kunskap inte räcker för att skapa beteendeförändringar, men jag väljer att istället se det som en vilande potential. Jobbar vi aktivt för att minska denna diskrepans - gapet mellan teori och praktik - kan vi ta stora kliv mot en lösning på klimatkrisen.

Att växla spår från vår konsumtionsbaserade tillväxtekonomi till en ekonomi i samklang med planeten är fullt möjligt, men sker inte över en natt. Oavsett vilket parti du röstade på i valet borde Miljöpartiets resultat oroa dig. Det synliggör nämligen problematiken i att de politiker som vågar ta helt nödvändiga men delvis impopulära beslut (som att höja kostnaden för flygresor till exempel) straffas i nästa val. Lyssnar man på forskningen krävs kraftiga styrmedel i form av koldioxidskatt, miljöavgifter, grön skatteväxling, investeringar i kollektivtrafik med mera. Obekväma beslut som ingen vill fatta, eftersom partierna vet att det kommer gå ut över deras väljarstöd. För att vara ett litet parti i en minoritetsregering borde det som Miljöpartiet åstadkommit egentligen ses som en hjälteinsats. Trots en besvärlig parlamentarisk situation har man lyckats genomföra 85 % av sina vallöften. Bland annat har man antagit världens mest ambitiösa klimatlag och mer än fördubblat miljöbudgeten. Belöningen: -2,4 % och nära att åka ur riksdagen. Det oroande i detta är inte främst att folk inte insett klimathotets allvar (det visste vi redan), det riktigt oroande är att det straffar sig att ta ansvar. Det är inte omöjligt att Miljöpartiets siffror skulle varit de dubbla om de den senaste mandatperioden istället stått utanför regeringsställningen. Då hade de sluppit ta ansvar för de obekväma kompromisser som helt uppenbart skadat partiets anseende. Istället hade de frispråkigt kunnat kritisera Socialdemokraternas hållning till exempel i fallet med Vattenfalls brunkol eller den restriktiva migrationspolitiken. Som Gustav Fridolin sa dagen efter valet:
- Att det alltid är bättre att stå vid sidan av kan bli riktigt farligt för svensk partidemokrati.

Är allt hopp därmed ute? Nej inte alls. Politik är till sitt väsen långsamt (särskilt när det ska till globala förändringar) och därför har vi, oavsett valutgång, inte tid att sitta och vänta på politiken. Det gäller att handla här och nu.

I slutet av juni kom en rapport från Naturvårdsverket som inte fick någon större uppmärksamhet mitt i semestertider och valrörelse. Men för den som letar efter ljuspunkter är den värd att läsa. Enligt undersökningen anser 86 procent av befolkningen att det är viktigt att sätta in samhällsåtgärder mot
klimatförändringen och 78 procent tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen. På frågan om vilka hinder det finns för att leva klimatmedvetet svarade 70 procent att det egna invanda beteendet var ett hinder. Denna självinsikt kan vara fröet till något stort. En gräsrotsrörelse som underifrån omformar hela samhället.

För några år sedan jobbade jag med ett EU-projekt om hållbar konsumtion. Ett av projektets viktigaste slutsatser var att i alla de framgångsrika projekt som vi identifierade var gräsrötterna en nyckelfaktor. När initiativen kommer nerifrån motverkas känslan av att kommunen fattar beslut över medborgarnas huvuden och kommer med pekpinnar. Det skapar också en stolthet hos gräsrötterna - vi fixade det! - som genererar nya idéer och ett fortsatt ökat engagemang.

Klimatomställningen berör oss alla. Politiken kommer att behöva förändras i grunden, men vi har inte tid att vänta. Klimathotet är akut - vi måste agera nu. Däri ligger grösrotsrörelsens stora styrka. Redan idag kan du vara med och bidra till den hållbara omställningen! För ytterst sett handlar allt om att vi alla måste öva oss i en ny livsinställning - att vara nöjda istället för att hela tiden kräva mer.