Nytt år - nytt jobb!

Från och med mars (med lite tjuvstart i februari) kommer jag att jobba med hållbar utveckling på heltid! Jag har fått nytt jobb, som kommunikatör för Miljöförvaltningen i Borås, med särskilt fokus på den nya spännande verksamheten i Orangeriet.

Orangeriet är en byggnad som just nu håller på att uppföras i Stadsparken i Borås. Det är ritat av Wingårdhs arkitektkontor och kommer att invigas i slutet av våren. Orangeriet är tänkt att vara en mötesplats med hållbarhet i fokus. Där kommer bland annat finnas café/restaurang, utställningar, föreläsningar och andra aktiviteter. Man kommer även att kunna rådfråga Miljöförvaltningens experter inom hållbar livsstil, miljö och energi.

Borås Tidning korade Orangeriet till den viktigaste saken på gång i Borås under 2015.
Läs artikeln här.

Orangeriet är ett unikt och spännande projekt som jag ser fram emot att bli en del av! Här nedan är en liten inspirationsfilm som inte ger så mycket information men kanske en känsla av vad Orangeriet är tänkt att bli.

Fem tips på hållbara nyårslöften

Så här på årets sista dag hör det till att fundera lite över vad man vill försöka förbättra i sitt liv under det kommande året. Men nyårslöften visar sig oftast vara svåra att hålla. Här kommer därför fem tips på nyårslöften som är hållbara i dubbel bemärkelse!

Ta till vara på rester
Vi slänger alldeles för mycket mat helt i onödan. Det är inte svårt att istället göra en matlåda av resterna, eller laga något annat av dem dagen därpå.

Dammsug bakom kylen och frosta av
Med bara en liten arbetsinsats får du kylen och frysen att dra mindre el.

Köp närproducerat
Du gynnar inte bara klimatet genom kortare transporter utan också ekonomin och jobben i din närmiljö.

Byt till miljövänlig el
Kontakta ditt elbolag och byt till miljövänlig el. Arbetsinsatsen från din sida är närmast obefintlig men får långsiktig påverkan.

Ät mer enligt svensk säsong
Detta ska jag själv försöka bli bättre på under 2015. Det är inte bara bra för klimatet, matvarorna smakar dessutom mycket mer och godare när de är i säsong.

Julklappens verkliga insida

Guld, rökelse och myrra. Det kan man säga var världshistoriens första julklappar. Bibelns berättelse om de vise männens gåvor till Jesusbarnet har legat till grund för den världsvida traditionen att ge presenter vid jul. Men i Sverige har julklappen en lite säregen historia.

Det hela började som ett skämt. Långt tillbaka i tiden smög ungdomar omkring på julafton och gav skämtgåvor till sina grannar. De klappade på dörren och när den öppnades slängde de in gåvan och sprang därifrån. Det var oftast ett vedträ eller en sten, med en lapp fäst därpå. På lappen fanns en vers, föregångare till våra julklappsrim.

Bland rika började traditionen att ge bort presenter på 1700-talet, men det var först efter andra världskriget som vanligt folk på allvar började få råd att köpa julklappar. Sedan dess har julhandeln vuxit enormt, och slår nya rekord, år efter år.

Traditionen med julklappar har förändrats och vuxit genom åren. Frågan är om det är till det bättre? Det är naturligtvis gott att vi kan glädja varandra med fina gåvor. Men det som började som ett oskyldigt bus har blivit till en massindustri. En köphets som är både osund och ohållbar.

När de vise männen kom med sina gåvor var det för att fira att något alldeles unikt hade hänt. Det firandet får vi också stämma in i, och det kräver inga dyra presenter. För den största symboliken – julklappens verkliga insida – är inte att jag ger något, utan vad Jesus ger till mig. Låter vi Jesus sätta agendan istället för jultomten kan vi på riktigt fira en god jul.